Lägerkänsla
Hela mitt liv här känns som ett enda stort läger, ni som varit på ett vet hur det är. Det är mycket folk, bra stämning och nya människor. Tänk er ett stort internationellt läger där kulturer utbyts helt underbart folk och endast under en begränsad tid. Det är kommunikation med folk man inte allt förstår med språk man inte förstår, det är uppleverser som man sällan upplever förutom vid det tillfället.
Nya kunskaper utbyts och allting känns som en enda stor dröm.
Jag lever i en dröm som på ett läger, jag kan fortfarande inte fatta att jag är här och än mindre förstå att det redan gått mer än en tredjedel. Jag tänker konstant att mina språkkunskaper kan förbättras och att jag inte gör bra nog ifrån mig. Varje dag träffar jag nya människor, nya vänner, jag blir förvånad över hur olika men ändå så lika man är världen över.
Det känns som ett enda långt sommarläger, från dag ett. Från bussturen med alla främmande förväntansfulla studenter från olika länder. Varmt från första dagen. och det har bara blivit varmare, än har vi inte nått piken..
Jag gör saker som bara turister gör, som på semester. Värmen höjer semesterkänslan, sommarlovskänslan. För mig har sommar alltid inneburit läger, faktumet att jag har sagt nej till tre läger (alla internationella utbytesstudentläger) gör mig ledsen men jag har prioriterat scoutläger, japanskkursen och te-ceremoni-klubb-lägret.
Jag har samtidigt fått ett nytt liv, jag har ny skola, ny familj, ny stad och nytt land. Jag har nya vänner och så mycket nytt och samtidigt har jag allt kvar där hemma. Mitt land, min stad, min familj och min skola. Jag kommer på mig själv med att tänka att jag är japan och att jag ser ut som alla andra. Jag tycker inte det ät jobbigt när jagpaner tittar på mig, det är de andra turisterna som är jobbiga. Det kommer efter ett tag, jag inser inte på direkten att det faktiskt synns att jag inte kommer här ifrån. Jag känner mig så hemma här i mitt område (i Japan), det finns många utlänningar så ingen reagrar på min hårfärg eller liknande för de finns överallt. Det är dock väldigt sällan någon okänd tilltalar mig på engelska. Jag är ju ändå här och ska lära mig språket.
Jag tyckte att mitt liv var begränsat och stressigt till en början men det är ju så för nästan all japaner och egentligen så är det ju inte så. Jag har det inte så stressigt bara fullbokat men inte ens det.. och det är inte så begränsat, inte alls, jag skulle nog göra allt de som folk ber mig att göra/inte göra av sunt fönuft.
Nu har jag börjat att inse att det inte är en semester, det varar mycket längre och jag har mycket mer att ta till mig under en längre tidsperiod. Jag är inte här i bara en månad, jag är här i tio och bara fyra av dem har gått. jag har sex månader kvar och TVÅ HELA terminer i skolan kvar. Jag har börjat landa och jag inser att den här famliljen är min familj och det är faktiskt inte så viktigt vilket land som vinner en fotbollsmatch.
Det är mycket jag missar, inte hinner göra men jag missar det av en anledning, jag har bättre saker för mig.
夏休み
helst av allt skulle jag vilja skriva ett inlägg om allt kul jag har gjort, allt jag har gjort under mina lediga dagar men tiden försvinner hela tiden. Jag vill berätta om scoutträffen jag ver på förra vecan, festivalen jag gick på efteråt. Jag vill berätta om japanskkursen som jag började med förra veckan (som tar slut 10/8). Jag vill berätta om när jag var i china town och jag vill berätta om te-ceremoni-klubbens sommar läger i Kyoto. Såklart vill jag också berätta om teceremonin jag var på idag men jag ska till kyrkan tidigt imorgon bitti och efter det ska jag på konsert där en från lokalkyrkan ska sjunga. Och dessutom vill jag berätta om min värdbror som har kommit hem och om mina framsteg i japanskan men som sagt ska jag till kyrkan imorgon bitti så... oyasumi!!
:D
! Imorgon ska jag på sadobu (te ceremoni-klubb) i Kyoto, jag har ingen aning om vad som väntar men jag åker till Osaka där jag möter alla sen tar vi tåget tillsammans till Kyoto. Jag tar med mig yukatan, vita strumpor och kjol för träning och ceremonier. Förväntansfull går jag till sängs. Imorgon, läger!
Japansk teceremoni
Jag kom ihåg en gång när jag och lillebror var på pappas jobb för många år sedan.
Vi hade tråkigt och hade blivit lämnade på pappas rum medan han var på möte eller något liknande. Det enda vi kunde göra medan vi väntade var att testa alla drycker på kaffeapparaten och leka med de höj-och-sänkbara bordet. Sånna bord är jättefestliga! Man kan ha de högt, högt upp eller lågt, lågt ner. Men när man höjt/sänkt det till max stannar det. Vi lärde oss det där och då.
Bordet fastnade på lägsta nivån och inget kunde få upp det igen. När pappa kom tillbaka till rummet igen sa han, med skratten i halsen, (på ett ungefär) "vad är det här?" vi (läs: jag) svarade, (på ett ungefär) "Vi sänkte bordet så nu kan du ha japanska tebjudningar. Bra va?". Vi fixade te och demonstrerade, skrattade! Pappa kunde inte göra annat än att skratta han med. Jag och lillebror gick mot tåget tillsammans och på vägen såg vi en fullastad buss med japaner.
Det var nog min första teceremoni.
Jag har teceremoni en gång i veckan nu. Det är nog veckans höjdpunkt. Förutsebara höjdpunkt, att se fram emot. Idag var första gången utan Jodie (buhuu!!) och första riktiga långpasset, lika lång som skoldagen.
Jag var i teceremonihuset från nio på morgonen till efter fyra på eftermiddagen. Den första timmen var förberedelse, typ duka upp okashi, sötsaker till teet. Två timmar ägnades åt ombyte från vanliga kläder till, för de som hade, yukata. Lärarna (sensei) hjälpte till och lärde oss hur man bär de kimonoliknande plagget och visade oss hur man kan gör utan att få hjälp av andra. Fototagnig en halvtimme och sen lunch.
Jag åt min bentolåda i tehuset med de i samma ålder (konstigt nog de enda som var kvar) några gick till kafeterian och åt. Lite underligt att sitta på golvet med finkläder i (enligt mig) mest respekterade rummet och äta en simpel matlåda. Efter lunchen var det cirka en. Timmes mer förberedelser och sen började träningen. I en nybörjargrupp på sex personer tränade vi, en i taget.
Den första tar alla smällarna de efter försöker komma ihåg så gott det går. Jag var nummer fem i ordningen och av tidsbrist flyttades nummer sex till en annan grupp. Jag har bara gjort te från kanna men nu skulle jag skopa upp vatten från en gryta istället. Låter inte so Så svårt men nu har man en skopa och nya rörelser. Dessutom har man ingen bricka utan man går HELT efter tatamimattorna för riktning och placering av verktygen. För att inte tala om att jag hade yukata!! Det var den roligaste fredagsklubben hittills. Nästa vecka åker jag på klubbresa, till Kyoto! Dagen efter jag kommer hem ska jag vara med och delta i min första riktiga cermoni tror jag i alla fall.. Yukatan ska jag ha på mig!
månadens blogg
Om man kikar in på AFSs hemsida hittar man bakom iconen "månadens blogg" min blogg. En direkt länk från afs.se hit, välkomna hit till Japan ni som är intresserade av att bli utbytesstudent eller värdfamilj. KOM TILL JAPAN om ni vill komma till Japan till mars bör ni ansöka senart 1 oktober!!
Medans jag deppar lite för ett det är så kort kvar (198 dagar) har ni runt 320 (jag hade 317) framför er!! Det känns som att det inte är på riktigt som om allt bara är ett en månadsprogram, halft semester halvt en intensiv språkkurs. Det går inte att beskriva det som jag känner inuti. Det ända jag känner att jag saknar just nu är skogen, vintern och lite mer rimliga frukt/grönsakspriser.
Att vara utbytesstudent för inte bara oss AFSare samman utan också de som åker iväg till sommaren från Japan.
Det är så kul att kunna vara till hjälp för dem men jag saknar dem redan då de var så härliga att ha runt omkring sig i skolan. Jag har bara haft lov i lite emr än en vecka och jag saknar redan skolan...
såå, månades blogg i alla fall, inte mycket att visa upp men välkomna till andra sidan av jorklotet!!
Grazie
Fredagen den trettonde var inte så farlig ändå! Jag lyckades skicka iväg alla de där breven och jag hade min fredagsklub, sadobu! Lyckades rätt bra med att göra teet. Jag var bäst i min "grupp" bestående av mig och två nybörjare så det kanske inte var så konstigt. Men jag såg det som en framgång att jag kunde viska till den bredvid mig hur hon skulle göra och till råga på allt lyckades jag prata japanska mestadels av tiden.
Det regnade dock och jag blev tvungen att låna paraply när jag gick hem.
Helgen:
För mig är det inte längre skillnad på helg och vardag på grund av att jag har lov men eftersom att resten av familjen är ledig så blir det ändå annorlunda. Denna helg var dessutom långhelg men måndag som havets dag.
Lördag kommer jag inte ihåg så jag tror inte jag gjorde något viktigt. Men på kvällen åkte värdmor och värdfar till Nigata för att kolla på min värdbrors (som jag träffat en gång) sista baseballmatch för säsongen.
Söndag hick jag upp tidigt för att ta farväl av kära, söta Jodie men ja han inte köpa biljett i tid och när jag köpt biljett för nästa buss och precis ska kliva på säger de att den kommer att komma fram 20-30 minuter för sent och då skulle Jodie redan vara borta så jag gav tillbaka biljetten. Var lite ledsen och strövade runt i området till typ tio sen kom jag hem. Där insåg jag snabbt att jag inte hade något att göra så när min värdbrors kom hem gick jag och la mig på golvet i mitt rum och sov i cirka sex timmar(!). sen var det middag och då värdföräldrarna fortfarande var borta gick vi till makudo (McDonald's) och köpte take away... Inte för att jag ville det men jag kände nog att det var bäst och enklast.
Jag tog en happii seto (happy meal) och jag fick en Spiderman-skål sen såg vi på Spiderman (1). Gick trött och la mig klockan elva men kunde inte somna förens klockan två då värdföräldrarna kom hem igen. Jag halvsov till halv sex men sen kunde jag inte sova mer.. Hemskt. Jag kan inte sova under dagen. Eller kanske bara då...
Måndag, vu fick besök av familjens före denna (mig) utbytesstudent, Erica, från Italien. Vi spelade kortspel och kollade på film tillsammans. Tack för en kul dag!!
Idag, tisdag var jag med ローラ, roora, Laura och KÖPTE YUKATA!!! Vi hade det kul!! Hon köpte en vacker färgstark en coh jag köpte en vit med blåa och rosa blommor på. Man blir så glad när Laura har på sig sin yukata. Hon passar så bra i den. Vi åkte och köpte accessoarer till yukatorna och jag tror att jag sammanlagt idag var åkt tåg för mer pengar än vad yukatan kostade. Egentligen går det på skolkortet men då det är sommarlov fick jag betala allt själv och först då insåg jag hur långt jag har till skolan. Nästan 200 kronor bara på tågbilljetter (ok, det är typ hälften av vad min yukata kostade men den billigaste hade kostat 140 kr).
Ähh, jag har ont i huvet av för lite vatten så jag skrev vääääldigt tråkigt men imorgon, kanske jag skriver något lite bättre och roligare för då ska jag till SANNOMIA!! Och jag ska också gå på ärende i stadskontoret för att Japan har ändrat lite i sina lagar så min försäkring gäller inte/jag måste betala själv/AFS betalar OM något händer men jag tror ändå att det är jag som betalar om något händer.... Eller 30% om jag förstod det rätt...
Jag ska i alla fall ha kul imorgon och jag får se vad som händer. På förmiddagen ska jag plugga.
fredagen den trettonde och 仏滅
Det är inte rättvist tycker jag, det är andra gången i år!! Till råga på det är det butsumetsu ← Otursdagen enligt buddakalenderna, det betyder buddas död och av de sex olika dagarna i den kalenderna är den här VÄLDIGT oturssam...
Idag ska jag gå till postkontoret, något jag har laddat inför i mer än en vecka och jag tror att jag kommer lyckas nu, Idag..lycka till Sara..
Idag har jag tea cermony club, oj vad jag kommer göra misstag med att göra macha... Nä, det kommer nog gå bra, bara lite varmt..
Idag ska jag till kyrkan på kvällen för att kolla klart på en film med Teens. Sista gången med norskan Liv som flyr till Norge nu när den värsta värmen kommer. Hon kommer tillbaka lagom till när temperaturen sjunker..
Vad men ska jag göra idag? Vi får se.. Jag har mina lyckosamma kanintuggumitatueringar på armarna, tillsammans ska det bli en bra dag!!
🍀 Lycka till allihopa!! 🍀
med en kittlande mint känsla på huden och lycka i kroppen
Nu är jag tillbaka från en löptur som måste vara den långsamaste genomtiderna men jag njöt! Jag avklarade de första fem kilometrarne på över 30 minuter!! Skam! 33:30 tror jag det var... men jag måste erkänna att det var för att jag stannade överallt och tog foton, såg mig omkring och njöt. Det var varmt trots de tjocka molnen på himlen. hög luftfuktighet, vet inte riktigt om det var jag som svettades eller om det var fukten i luften som kondenserades på min hud. Här inne är det 80% luftfuktighet men ute känns det som dubbelt (ja, jag vet att det är omöjligt men ändå!!). Jag sprang de dryga sex kilometrarna runt ön men precis innan "mållinjen" vände jag och Power Walk:ade tillbaka. Jag hade velat springa milen men den högaluftfuktigheten och den höga värmen gör mig trött bara av att stå still men jag gjorde den distansen (nej, 12km..) i alla fall, på 1 timme och 37 minuter. Väl hemma tog jag en härlig dusch med ca 30°C vatten, härligt! Jag vet att det här låter jätterandom men det finns deoderant/doftvatten här om har mintkänsla på huden, svalkande och i princip alla i skolan använder den, olika dofter mm.
Efter lite mer än en kilometer luktar det så gott, typ som grannarna i Sveriges pannkakor. Det ligger en brödfabrik där i närheten. Typ när jag var här:
Efter yttligare en kilometer finns en kaffefabrik, det doftar ljuvligt! Jag hittade fabriken!!
Nästa kilometer luktar blommor eller något fruktigt men jag tror det är på naturligt sätt.
Sen den fjärde kilometern är längs havet, det luktar salt och här älskar jag att ta bilder och dricka lite vatten, jag vet inte men det har blivit an vana att stanna där för att varje gång jag springer med någon så stannar vi där och dricker vatten så nu gör jag det också. Här är havet i alla fall och det var rätt så molnigt som ni kanske ser..
och så vattenpölarna precis i slutet av de första sex kilometrarna:
Men ärligt talat det var inte så fal´rligt mycket vatten det regnade i morse fram till typ 10/11 så när jag drog ut vid ett var det inte så farligt..
Mest för att jag bara har bilder på industrierna runt ön tänkte jag visa hur det ser ut åt andra hållet:
jag vet att det inte syns i bildrna men idag var det 25°C
här är veckans väder för er som är intersserade:
Som tur är älskar jag regn men man kan ju inte springa så värst långt i regnet innan ens fötter ser ut som russin...
Jag kan ju vara inne och plugga men det låter ju inte så kul.. Men det ska jag, varje dag under de återstående 54 dagarna på lovet. för jag SKA och jag förväntas kunna prata japanska efter lovet. Jag ska börja redan nu, ta igen de första två dagarna då jag glömde av.
åhh, det ringde nyss på dörren och ehh, jag fattade ingen ting av vad budbären skrek så min värdbror hjälpte mig.. MEN!! Jag fick en namnsdagspresent!! hehe, öppnade lite för tidigt men åhh, jag har saknat mina linser och en BRA väska!! jag köpte en här men nå jag är van vid att ha dator varje dag så blev skolböcker lite för mycket för väskan, är rätt trasig nu... KÅNKEN!!! 大好き！
tack för att ni överlevdse mitt värdelösa inlägg, nu måste jag plugga och lada för att besök på postkontoret i morgon.. JAG SKA KÖPA FRIMÄRKEN!!! Oavsett om jag gör det på svenska, engelska eller japanska, ingen vill sälja *svordom* frimärken till mig!!! Men I MORGON, då, då ska jag lyckas!!!
Jag, mitt rum och jag ska ut och springa
äntligen, nu när jag har sommarlov har jag lite tid för att springa. Hela jobgging slingan är en vallgrav, runt hela området bara en enda stor vattenpöl MEN, det regnar inte så jag ska passa på under uppehållet för det kommer regna imorgon med, som det gör idag och gjorde igår. det här är mitt rum, jag och jag är reeeedo för att.. ehh, trampa vatten? skutta runt några kilometer och undvika vattenpölarna?
99
Som jag kanske har berättat finns det en annan utbytesstudent på skolan.
I början tyckte jag inte alls om henne för hennes japanska är grym!! Men nu, får en tår i ögonvrån när jag tänker på att hon ska åka hem om två veckor. Hon var här på ett tre månaders program som snart tar slut. Då skolorna här i Japan har tre terminer fick hon vara med under en hel termin.
Jag kommer sakna henne, hon har hjälpt mig så mycket, med japanskan och hon har varit en bra vän. Jag kommer ha tråkigt under Japansklektionerna. Vi två under japanskan, men så klart är hon på en helt annan nivå men kul har det varit. Hon har en
blogg, mycket mer blogg än min, där hon skriver och lägger upp bilder.
här är hon:
Hon själv tog bilderna ^^
Hon är från Singapore men hon bor i Austaralien, hon gör utbytet från Australien men hon är singaporian
98
Det är test period nu. Jag tar dock bara tre medans alla mina klasskamrater tar mella tio och fjorton. Idag var dag två och jag har inte ahft någora prov än. I morgon har jag mitt första. I English Reading. På fredag har jag prov i English Grammar och på måndag har jag prov i Japanska. Tisdag är studiedag.
Sista dagen i skolan är den tionde.
svar:
Anonym om
så, nu har jag lite tid..:
Trivs du med ditt utbytesliv i Japan?Eller längtar du hem? Är det som du föreställde dig?
Jag trivs i skolan och i mina familj och skolan tar up majoriteten av min tid så det är väl bra att jag trivs där. Det fonns de som har åkte hem för att det är omöjligt att byta värdskola som om man inte triv får man åka hem.
Måste erkänna att jag inet längtar hem, jag önskar dock att jag åkt mer förberödd coh kunnat språket innan. det hade gjort allt myckett lättare...
Jag var berädd på tidiga mornar och jag visste att skolan var mycket viktig här men jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara så här. Att folk ärligt säger att deras hobby är att plugga. Jag kunde inte föreställa mig att allt skulle vara så likadant och perfekt och att det spelar mycket större roll än allt annat i vissa fall. som med gakupa, att det skulle vara perfekt spelade större roll än alla de timmarna jag har tränat med dem, lärt mig allt. Men det jag minst hade kunnat föreställa mig var stressen. Alla är så upptagna med sig själva och sin egen stress. fokuserar på att bli bäst själva, utan att göra något fel.. Min värdfar kommer hem runt tio varje dag från jobbet. Han är en av alla japaner som jobbar (enligt mig) överdrivet mycket. Jag vet inet riktig vad han, eller alla andra, gör för de jobbar så långa dagar.. Min värdfar jobbar på andministrationen på en skola antingen händer det mycket grejer eller så måste han vara den enda som jobbar eller så jobbar ingen. Eller så är de den bästa skolan i världen annars vad behöver man jobba med så länge varje dag? dag ut oc dag in, varje månad varje år.. Jag vet inte men stressen och pressen är min största överraskning (det jag minst förestälde mig..)
Annars tror jag inte att jag hade kunnat föreställa mig något om året. Mycket händer under ett år och det har knappt börjat. Jag har mest bara varit i skolan...
typhoon
Idag var skolan inställd på grund av en tyfon. Jag gick upp tidigt, trodde att jag var sen.. drack vatten och kollade på klockan.. då insåg jag att jag hade kunnat sova fyrtio minuter till innan jag skulle få besked om det var skola eller ej. Så jag gick till mitt rum för att packa väskan så kom okaasan (mor på japanska) med termomer för jag hade feber hela söndagen och kanske måndagen men jag kollde aldrig tempen. började läsa catching fire medans jag väntade på beskedet (tog en väldans lång tid). När termometern pep var klockan sju, jag hade inte feber men som jag gav termometern till okaasan slogs TV:n på och beskedet om att stanna hemma kom. Jag åt frukost som vanligt men sedan tänkte jag på vad min storbror skulle gjort, drog på mig flanellpyamasbyxorna och gick och la mig igen. klockan nio blev jag väckt för då gick okaasan till jobbet och jag skulle få kex men kexen var nästan slut. Jag satte mig och läste framför TV:n kollade på en film tillsammans med mina värdsyskon, ayumi och koki. Jag varvade japanska med boken men boken för det mesta. nu är den utläst och jag har läst ett par kapitel i nästa bok men jag måste göra repetitoner av alla ord jag lärt mig inför test period så jag tillåter mig inte att läsa innan jag vet att jag kan och har tid.
Det var idag.
Senaste gången jag uppdaterade berättade jag om sports festival som snart skulle vara.
Jag fick ett telefonsamtal dagen innan om att jag inte fick vara med på gakupauppträdandet (se förra inlägget) så jag var rätt ledsen. Det var så vackert. fem olika uppträdanden, 150/100 elever (bara flickor då jag är i en flickskola) i varje grupp. så det var runt 650 som gjorde uppträdanden, jag var den ända som inte var med. Till och med den andra utbytesstudenten gjorde det, de i samma årskurs som var mycket sämre än mig. Jag vet att jag hade klarat det. Men istälelt blev jag tillsagd att sitta i klänningen alla andra hade, sitta på en stol vid sidan av och titta på. Min årskurs var näst sist. Efter uppträdandet gick jag mot skåprummet för att byta om men blev stoppad då det var låst. förvirrad gick jag tillbaka till alla som tittade på det sista uppträdandet.
Det var en bra dag om man bortser från att jag var ledsen.
Dagen efter träffade jag min granne på den mest centrala platsen i Kobe, vi skulle mötas vid Starbucks nära busshållsplats 8(?) Jag harvarit där förut och visste precis var det var, problemet var att det finns två busshållsplatser 8 med starbucks nära sig. det veísade sig att han var i köpcentret jag precis hade varit i (för att leta efter catching fire) så jag hittade honom. Vi fikade tillsammans och jag fick kanintuggimmin och kläder som jag glömt. Vi pratade och sen skildes vi åt igen. han hade tur att jag var ledig den dagen.
I lördags var jag och så bunraku med de yngre eleverna, bland annat de jag sprang dekapan med, Oral English lärarna (amerikanare) och den andra utbytesstudenten. det var intressent och vi som satt längst bak såg alla elevernas huvuden först långsamt låta åt ett håll för att sedan bli utträtt med ett ryck ända till deras huvuden antingen hängde framåt (jag får ont i hela ryggen ocm jag försöker böja nacken så mycket) eller lutad mot ryggstödet. Min underhållnig under teatern.. Mitt sätt att hålla mig vaken.
Jag måste se på en film för engelskan till imorgon så jag hoppas jag uppdaterar snart igen men som ni kanske mårker är jag dålig på att få tid för det.. Tvivlar på att det är någon som läser fortfarnde då jag är så otroligt dålig på att skriva regelbundet och för att jag skriver om så tråkiga grejer.
så, nu har jag lite tid..
Jag är ledsen att jag inte har uppdaterat på jättelänge, inte berättat vad som händer allr varför jag har varit upptagen..
Enda sen jag började skolan har jag varit tvungen att gå på big-pants-race (dekapan) träningar och school-marsh (gakupa) träningar. Vi har tränat inför sportsfestival som är nu på tisdag. Vi hade generalrepetition i torsdags. Vi gjorda alla saker som stod på programet. Vi är i olika lag (jag är i I, い), det är tävligar mellan de olika lagen i olika grenar som man har tränat på i en/två månader. Men den största, den viktigaste delen av dagen, den delen som man har tränat mest för, det är Gakupa, varje årskurs på cirka 150 elever gör formationer till musik med ponpons. Det är svårt att förklara.. jag kanske får tag på en film när vi har gjort det.. Igår, lördag, hade vi träning hela dagen. Gakupa. Vi har tränat varje dag, en till tre gånger per dag men det är först nu som jag börjar känna att jag kan göra det. Vi har sytt kostymer. Vår årskursfärg är grön så alla har likadana gröna klänningar och gröna ponpons, de färgar av sig när man har tränat länge.. I den andra handen har vi silvriga ponpons.
I alla fall, det har varit min främsta anledning till att jag inte har uppdaterat. förra lördagen hade vi Bazar då alla årskurser och alla klubbar hade lopps, sålde grejor. Det var varmt men det var kul.
Klubbar? I Japan finns det olika klubbar i skolan som man tillhör. Man tillhör samma klubb i sex år, från junior high schools första år till sista året i senior high school, då går de i pension. Jag tillhör sadobu, tea cermony club. Jag vet att det låter jättelöjligt. Vi går till tehuset varje fredag och dricker te. Men nej, tea cermony är träning för cermonierna då man har på sig kimonos och serverar te, perfekt. Det är inte vilket te som helst. Det är omacha, grönt te. De är i små askar med te (värt ca 500kr om det är biligt te), när man förbereder måste man göra ett perfekt lite berg i asken.
När man gör teet måste allt göras på ett speciellt sätt, i rätt ordning. Armen måste vara i rätt vinkel man måste vika en duk på ett speciellt sätt och man måste sitta på knä i två timmar. Ahhh!! Mina fötter dör!! Man det är en bra avslutning på veckan.
Jag ska kanske börja med badmintonklubb efter sportsfestivalen för att ha någor gemensamt med min värdsyster, Ayumi.
Efter sportsfestivalen ska hela årskursen åka och äta yakuniku. Det kommer bli kul. Och onsdag är jag ledig för att jag tränade igår.
Just det, nu ska jag till kyrkan och äta smörgåsbord. En av Norskorna åker hem igen efter 9 månader här. Hon och jag har haft det kul tillsammans. Vi ska ta purikura(fotoautomatsgrejs) mad alla kyrkvännerna. Hon åker imorgon...
Lika lätt som 1, 2, 3, 4, 5!
Jag trodda att det var likadant världen över. Jag trodda att alla räknade till fem på samma sätt, typ när man räknar personer mm.
I Sverige gör man så här:
I Japan gör man så här:
Det här är ett kinesiskt tecken med en betydelse, man måste ha en speciell ordning på strecken när man skriver.
Om man tar bort det översta strecket betyder det att man INTE ska göra något men ajg kommer inte ihåg vad det här betyder... återkommer
Kanji:t (kinesiska tecknet) ovan betyder korrekt
att ha ett liv eller att inte ha ett liv det är frågan...
Jga går upp runt klockan sex varje morgon. Jag går till skolan med tåg, ca en timme. är i skolan, får inte lämna campuset under dagen. Har träning inför sportsday till klockan sex, halv sju sen måste jag hem. Jag ska vara hemma innan klockan sju och sen får jag inte gå ut. Jag har aldrig tid för att ta en löprunda och jag är uppbokad på all min fritid. Den tiden jag har hemma eftre skolan ängnar jag till att plugga och jag går inte och lägger mig förens jag har pluggat klart men det känns lite som i pojken med guldbyxorna, läxorna tar aldrig slut så jag är uppe till ett på natten och pluggar men jag blir aldrig klar. Jag är i skolan mycket längre än jag sover.
Idag när jag gick hem från skolan efter träningen, jag var sen så jag smsade min värdmor och sa var jag var och att jag skulle bli sen. Jag var tvungen att gå in på bokafären för att köpa mappar och flashcards, så jag blev än lite senare. När jag kom hem mötte jag min värdmor i porten, hon var jätteorolig för jag kom så sent. Min mobil hade slut på batteri så jag hade inte kunnat svara på hennes samtal. Jag kom hem en timme efter jag hade sagt att jag var sen så, ja hon hade nog anledning till att undra var jag var. När min värdfar kom hem undrade han vad jag gjort, varför jag var sen. Oacceptabelt att komma sent. Japan är inte säkert på nätterna, sa han. Jag tror aldrig jag har känt mig så säker. Det är lungt överallt, onsdag klockan åtta i säkra områden är inte farligt. Känns rätt ironiskt att de säger att det är så osäkert... Jag överlevde dock. Det var som att åka hem två mitt på dagen bara det att det var mörkare.
Nu har jag fått utskällning för att jag var sen. Nu har jag fått en utskällning för att jag inte har några kontanter och att jag inte kommer få tag på det förens efter helgen. Klockan är eftre tolv och jag har fortfarande mycket att göra. jag vet inte när jjag får td att sova... Kanske framåt tre... nu måste jag ducha sen ska jag fixa AFSgrej som skulle mailats innan tolv sen måste jag... aaahhh, jag vill sova!!!
anywas... min poäng var att säga att jag inte har tid för annat än skolan.
solar eclipse
I morgon är det solförmörkelse i Japan. Nästa gång det händer är år 209X 09 26 så jag ska väl passa på. Jag går upp klockn fem imorgon för att vara i skolan till sju. solförmörkelsen är till maximum (ehh, vet inte vad jag ska säga på svenska... På piken) förmörkad-96% som en ring kommer det vara här...
Imorgon har jag dessutom en presentation om Sverige och oj tänk om jag har rollspel också... jag måste gå och lägga mig nu i vilket fall.
日本語-test
Okej, jag ska skriva ett inlägg men jag är inte helt säker på att jag hinner idag. Jag har det bra. Jag trivs i skolan oh nu idag ska jag till Kyoto (för första gången nånsinn) tillsammans med en klasskamrat som jag sitter brevid under närstan varje lektion. Nu har jag precis avklarat mid term tests-veckan. så nu kan alla slappna av igen.
Jag gjorde dock bara två prov. Prov perioden var mellan onstag och fredag så på onsdagen hade jag inge prov, jag var i biblioteket och pluggade en timme sen kunde jag åka hem. Jag behövde vara i skolan på alla prov som hela min klass var med på, de obligatoriska kurserna. Lite onödigt att åka till skolan en timme, vara där en timme och åka hem en timme. på torsdagen hade jag engelskprov. Det gick rätt bra faktiskt. Då jag är bäst i klassen på engelska hade jag inte pluggat alls. Det var inget jag hade kunnat plugga på heller. Jag gjorde det jag kunde. Jag förstog att jag skulle översätta vissa grejer me det gick ju inte. De enda kinesiska karaktärerna jag kände igen var de fö japanska (日本語) och engelska (英語) så jag förstog i alla fall i vilket språk jag skulle svara på. Jag gjorde mer än va de förvätade sig av mig. Sen hade jag 日本語-prov. Det hade kunnat gå bättre men jag är nöjd ändå för det gick bättre än förväntat. Jag blev klar i tid men jag var lite osäker på vissa grejer. Jag går på Japanska Second Language (JSL) sex timmar i veckan tillsammans med en annan utbytesstudent. Vi gjrde dock inta samma prov då hon har pluggat japanska i typ fem år och kan prata rätt bra. Jag gjorde med andra ord ett rätt lätt prov...
I alla fall. Nu ska jag till Kyoto och ha det trevligt. Klockan är 8:30, och min familj äter frukost och förbereder sig för kyrkan. Det skulle vara kul att gå idag. Jag skulle visa mina kanintuggummin för en av normännen men det kanske blir nästa vecka...
Snart, förkyld kanske feber?
Jag ska uppdatera snart men det blir ett långt inlägg som jag aldrig har tid att skriva på.. Jag har blivit förkyld så jag har varit rätt trött de senaste dagarna. Skriver när jag har tid och ork.
Otoosan (värdfar) ville att jag skulle till doktorn i morse med då jag bara är förkyld är det okej när jag kom hem vilade och sov jag ett tag sen när jag skulle äta middag frågade okaasan (värdmamma) om jag ville till sjukhuset men då jag är förkyld och förmodligen har feber är det inget att oroa sig för (vill inte att någon ska vara orolig där hemma för det är inget!!) Lite kul att se hur annorlunda man ser på en förkylning i olika länder.. Jag ska sova snart och hoppas på att det blir bättre i morgon.. På torsdag är det health check day så jag behöver inte gå till skolan för det är inga lektioner. På fredag har vi dagshajk (spring hike) då vi ska vandra i bergen, det kommer bli kul!!
Krya på mig, godnatt (klockan är nio här och nu)
Skola
Jag har tagit bort nagellacket och blippt av mina armbarnd för nu ska jag börja i en helt ny skola. Jag ksa presenteras ingör hela skolan där det bara är några få jag känner igen. Jag vet inte vad jag ska säga eller hur jag ska säga det. Jag kommer börja på Japanska och sluta när jag blir för enformlig. Jag fortsätter på engelska men vad ska jag säga då? Jag vet inte, kan inte jag ta tillbaka tidsskillnaden, då skulle jag ha åtta timmar på mig tills jag skulle börjar känna mig stressad för att åka till den nya skolan.
